Nu saxar jag in mycket text, men jag är rädd att artikeln ska försvinna.
“Under senare år har man uppmärksammat att vitamin D-brist är associerad med benskörhet, kardiovaskulär sjukdom, depression, muskelvärk med proximal svaghet och rakit, men även med ökad insulinresistens, barnlöshet och, nu som senast redovisats, autism hos barn.
Om man har mörk hudfärg krävs betydligt mer solexponering för att bilda D-vitamin än om man är ljus (10–15 gånger mer). I Sverige måste vi fylla på förråden under sommarhalvåret eftersom solen under vinterhalvåret står för lågt. I praktiken krävs det ca 2 timmar dagligen för en afrikan under sommarhalvåret att med bara armar och axlar och bart ansikte utsätta sig för direkt sol. Hur många klarar det? I många kulturer undviker man att vistas i sol, och dessutom skyddar framför allt kvinnor kroppen för sol av olika skäl.
Jag har under de senaste åren tagit P-vitamin D25-OH, PTH och kalcium på de patienter ur asylgruppen som sökt för diffusa symtom, värk m m. Gruppen asylsökande går inte att studera systematiskt, men resultaten på 51 konsekutiva patienter är slående. Nästan alla (44) hade brist (mindre än 25 nmol/l), och sex patienter hade insufficiens i lägre intervallet. Av alla 51 hade 20 förhöjt PTH (missat ta på nio patienter). Ett observandum är att en stor del av dem som undersökts är relativt nyligt anlända till Sverige. De flesta som jag kontrollerat är kvinnor, men elva av de tolv män som kontrollerats hade brist.”
Pragmatiskt om vitamin D som kosttillskott till mörkhyade
(Anders Windling specialist i allmän-medicin; ansvarig för asylhälsovården i Söderhamn)
Anders undrar alltså hur länge mörkhyade personer som bor i Sverige ska behöva lida brist på D-vitamin och bli sjuka av detta innan vi gör något åt det.
Och hur bemöter man det här? Jo …
“Två anmärkningar till Anders Windlings artikel förefaller mig vara aktuella: för det första är det allvarligt att artikelförfattaren tror att det är acceptabelt att kalla mörk hy för ”ett handikapp” i vilket sammanhang som helst. Det är nonchalerande inte minst mot alla hans kollegor som just är mörkhyade (vi får veta att han faktiskt har en kvinnlig kollega från Eritrea; tänds ingen lampa för honom?). För det andra, verkar hans resultat vara helt ovetenskapliga och mycket tveksamma ur forskningsetisk synpunkt. Skulle hans empiriska belägg (själv medicinerat 51 patienter…) accepteras om det inte handlade om flyktingar utan om gravida kvinnor, pensionärer eller företagsdirektörer? Och vad säger Dr. Windling om alla mörkhyade svenska barn till också mörkhyade svenskfödda föräldrar? Är det just mörk hy som är orsaken till vitaminbrist? Det verkar inte ens han tro själv när han mot slutet föreslår att: ”Fundera också på om motsvarande råd bör ges till sjukhemspatienter och andra innesittare”. Viktigt att beakta etiken i forskningen, särskilt om det handlar om människor som redan är tillräckligt stigmatiserade.
Irene Molina
docent i kulturgeografi, Uppsala universitet”
HUR kan hon få detta till att vara något “rasistiskt”?
