Funderingar

Jag klarade inte av att infoga videon, så ni får klicka på länken.

Förändringar i näringsinnehåll, 1985 – 1996:

I broccoli har innehållet av kalcium minskat med 68 procent, B-vitaminen folsyra med 52 procent och magnesium med 35 procent.

I spenat har magnesiuminnehållet sjunkit med 68 procent, vitamin B6 med 59 procent och vitamin C med 58 procent.

I bananer har innehållet av kalcium minskat med 12 procent, folsyra med 84 procent, magnesium med 13 procent och vitamin B6 med 92 procent.

I jordgubbar fann man 14 procent lägre halt kalcium och 67 procent mindre vitamin C.

Äpplen innehöll 80 procent mindre vitamin C, men till gengäld en ökning av kalcium- och magnesiuminnehållet med 12 och 20 procent respektive.

Denna information hittade jag på Sanna Ehdins hemsida. Det låter rimligt att näringsinnehållet har förändrats i takt med att odlingen effektiviserats. Dessutom kan man ju fråga sig om den tomaten man köper i affären innehåller samma saker som en tomat man odlat själv hemma.

Livsmedelsverket känner sig tvingade att tycka till i frågan, och har gjort lite egna sidor som handlar om detta. Det finns även en rapport från 2008 som heter Är dagens mat näringsfattig?

“Bakgrunden till projektet är debatten i massmedia om förändringar i näringsvärde över tiden.”

Man skulle kanske annars önska att det var av omsorg för det svenska folket som man såg över näringsvärdena.

Det är ju så att om man vill veta vad man får i sig och om man eventuellt behöver komplettera med något vitamin eller mineral tittar man här: Sök näringsinnehåll i mat. Om ni klickar på länken ser ni att jag har sökt fram just broccoli, och enligt SLV innehåller 100 g broccoli 62 mg kalcium. Exakt var den siffran kommer ifrån är svårt att säga. Det går inte heller att få fram när analysen är gjord, men man kan få intrycket av att värdena är från 1994.

Om vi tar fram broccoli på Fineli ser det ut så här. Här anser man att 100 g innehåller 48 mg kalcium, och här finns även en litteraturhänvisning: Referensnummer: 391 Titel: RTL-ravintoarvot Författare: Helsingin yliopisto Förläggare: Ravitsemustieteen osasto, Helsingin yliopisto Utgivningsår: 1984

Observera att utgivningsåret är 1984, men det står ju ingenting om när analyserna är gjorda. Det enda man med säkerhet kan säga är att det i alla fall inte är efter det årtalet.

Om vi återgår till SLV så finns det en tabell som heter Mineraler och spårelement. Här hittar vi värdet 62 mg kalcium och även följande förklaring.

“Värdena är i princip ofärändrade sedan de publicerades i andra upplagan av Livsmedelstabeller (1986).”

De kan ju vara oförändrade sedan första upplagan också. När den gavs ut är det ingen som vet. Inte heller när analyserna som ligger till grund för värdena är gjorda.

I alla fall, i den här rapporten som SLV har gjort – den där som skulle reda ut om dagens mat är näringsfattig – börjar man med att ursäkta sig.

“Under 2006 pågick en intensiv debatt i massmedia om förändringar i näringsvärde över tiden. Framförallt diskuterades en sänkning av halterna av näringsämnen i frukt, grönsaker och spannmålsprodukter som en följd av utarmade jordar. Jordbruksdepartementet fick in en begäran från Riksförbundet Hälsofrämjandet och Svenska Vegetariska Föreningen att Livsmedelsverket skulle få ökade resurser för att arbeta med dessa frågeställningar (Jo2006/1543/KO).

Några extra resurser tilldelades inte men i Livsmedelverkets strategiska plan för 2007 – 2010 skrevs följande mål in ”Öka kunskapen om förändringar i näringsinnehållet i vegetabilier”.”

Vem som helst kan ju förstå att det måste kosta stora summor att uppdatera livsmedelstabellerna med aktuella värden, så till SLV:s försvar får man ju säga att uppgiften är omöjlig. Men i stället för att säga det rakt ut skriver man så här i slutsatsen.

“Rapporten visar på flera faktorer, både reella och artefakter, som måste var dokumenterade och kontrollerade för att se om en förändring beror på tiden eller någon annan faktor. Idag finns inte tillräckligt väldokumenterad data för att med säkerhet uttala sig om det har skett några näringsförändringar över tiden och som också har effekter på näringsintag.”

En rapport på 50 sidor och sidor på nätet som egentligen inte säger någonting, och när man kommenterar internationella studier som gjorts väljer man att skriva så här i stället för att svara Ja eller Nej på frågan om näringsinnehållet i vår mat minskar.

“Författarna drar slutsatsen att om det finns några säkra skillnader vid en jämförelse mellan data i 1950 respektive 1999 års upplaga av de amerikanska livsmedelstabellerna, så beror det troligen på skillnader mellan de sorter, som odlats under 1950- respektive 1990-talet.”

Som en mask på kroken … För mig verkar det enklare att bara säga som det är. Ja, förmodligen behöver vi kosttillskott för att näringsvärdet i vår mat inte är detsamma som förut. Ja, livsmedelstabellerna på SLV:s hemsida behöver uppdateras, men det går inte för ingen vill betala för det.

Under tiden får vi väl dra våra egna slutsatser i väntan på att någon annan talar om för oss hur det ligger till. Jag väljer att äta kosttillskott.