Att ha anhöriga som står på sig, ifrågasätter och engagerar sig i vården om de sjuka och/eller gamla är helt avgörande. Så upplever jag det åtminstone, och jag får det bekräftat gång på gång.

“Överläkaren var säker på att Åke Lundin, 80, skulle dö inom ett dygn. Familjen fick tvinga honom att sätta in dropp. – Han hade dödat pappa om vi inte varit där, säger sonen Niklas.”

Och jag måste erkänna att ett skratt undslapp mig när jag läste det här.

“Sven Oredsson, chefläkare på lasarettet, medger att strokepatienter oftast får dropp, men säger också att det är ”omöjligt att dra några slutsatser enbart på de anhörigas information”:

– Och det är väldigt ovanligt att man finner att en läkare medvetet fattar ett felaktigt beslut.”

Läkaren vägrade ge Åke, 80, dropp

På Socialstyrelsens hemsida finns det nämligen statistik som var och en kan ta del av. Sidan 219:

“Kirurgiska och andra medicinska åtgärder som orsak till onormal reaktion eller sen komplikation hos patient utan anknytning tillmissöde vid operations- eller behandlingst. Antal 1139”

Män alltså. Det dog 1.139 män år 2007 av den orsaken. 1.067 kvinnor dog av samma orsak detta år. Utan att något missöde förekommit, hur det nu är möjligt. Målsättningen måste ju ändå ha varit att patienten skulle bli frisk.

289 kvinnor och 305 män avled till följd av ogynnsam effekt av droger, läkemedel och biologiska substanser i terapeutiskt bruk. Det kan ju inte heller ha varit meningen, men det faller inte under missöden ändå.

Däremot har 12 män och 21 kvinnor har dött till följd av missöden. Men man kan misstänka att det är fler. Åtminstone gör Socialstyrelsen själv det.

“Dödsorsaksstatistikens antalsuppgifter gällande missödesdiagnoser som underliggande dödsorsak ger inte en rättvisande bild av antalet dödsfall som vållats av missöden vid medicinsk vård. Orsaken till detta är dels en kraftig underrapportering av missöden som resulterat i dödsfall dels att WHO:s klassificeringsregler för dödsorsaker medför att tillståndet som behandlats registreras som underliggande dödsorsak och inte missödet.”

Läs själva här.

Var och en får dra sina egna slutsatser, men jag vet hur mormor dog, och jag hoppas innerligt att om jag gud förbjude skulle bli allvarligt sjuk har en frisk människa bredvid mig som kämpar för att jag ska få rätt vård.