Eftersom jag har varit tvungen att ta in hästarna allra senast klockan 8 på morgonen och inte har kunnat släppa ut dem förrän vid 20 på kvällen i tre veckor nu, försökte jag att ha dem ute lite längre idag. Mest för att de skulle slippa att stå och svettas i stallet och ha tråkigt. Det skulle jag aldrig ha gjort.

Det verkade lugnt, men när jag vid tiotiden kom tillbaka från en hundpromenad såg Tullan ut så här.

Efter en halvtimmes brottningsmatch med hästflugor, hästar och vattenslangen står nu alla pållarna i stallet och pustar ut. Eller möjligen så har de redan somnat. Tullan var helt slut!

Aldrig tidigare har jag behövt att ta in dem i stallet pga stickedjur. När det har varit som värst har de fått stå inne i ligghallen och trycka, men det hjälper inte i år – de otäcka bromsarna och hästflugorna flyger in där också. Det är nog bara att acceptera att de får stå inne åtminstone ett par veckor till.

Om jag ska nämna något positivt med det här eländet så får det väl bli att Tullan har fått lära sig att bli avspolad med vattenslangen. Till och med i huvudet.

Mina tankar går till de stackarna som håller på med premieringen av sina fina nordsvenskar just nu. Det kan inte vara lätt att visa häst på ett förtjänstfullt sätt när de är fulla av hästflugor.