Jag vet att det är flera år sedan jag fick grus i present av dig, för att jag skulle slippa klafsa runt i geggamoja flera månader om året. Det går inte så fort här bara.
När jag nu äntligen tog tag i saken (i går) var hela beställningsproceduren avklarad på 10 minuter och leveransen skedde redan i morse.
Det tog inte mer än 10 minuter det heller. Jag förstår inte varför jag har väntat så länge. I helgen är det jag som utrustar mig med rullebör och spade, för här ska det skottas grus!
Mojan blir nog besviken, för hon tror att grushögen är inköpt som förströelse till henne.
Jag skottar lite på morgonen och lite på kvällen, i ensamhet, så jag behöver inte tävla mot någon. Bara vädret då. Det ska ju helst vara klart innan höstregnen kommer.
Men jag gjorde precis som du för 10 år sedan. Kontorsråttan, den slappa och muskelförsvagade, fick för sig att slå ner nya stolpar runt hagarna i Grönby. Det gick bra, men dagen efter … Kiropraktorn Istvan i Svedala fixade till mig efteråt. Är det någon som vet om han jobbar fortfarande?
För några år sedan hjälpte jag till lägga om underlaget på en paddock. Mycket grus blir det, och de andra 4-5 stycken som var med stod mest och hängde på sina spadar. För att visa dem hur det skulle gå till (Bror Duktigt slår till igen 😉 så började jag genast ta större spadtag i allt snabbare tempo…. det gick en stund tills korsryggen plötsligt sa PANG! och jag oförmögen att lyfta skyffeln från grushögen vred mig av smärta.
Var tvungen att gå till en naprapat två dagar senare för att överhuvudtaget kunna gå normalt igen.
Mitt råd är således … TA DET LUGNT!
Små spadtag och många pauser!
Lycka till!
Fattas ju bara spann o spade till kusen
Var rädd om ryggen bara!