Knåpade ihop en liten mat- & sovklocka, mest för att trösta mig själv när jag känner mig lat och oduglig.
Elin styr dagen med järnhand och så ska det väl vara, åtminstone när man bara har ett barn. Mitt problem är att jag har så svårt att motivera mig själv till att komma igång när jag vet att jag förmodligen bara hinner fokusera i ungefär en minut innan hon kallar på mig. Min bärsjalsanvändning är obefintlig, tyvärr. Jag befinner mig i något sorts förvirrat tillstånd där det bekvämaste hade varit om allt annat än Elin bara försvann. Ogräs, disk, städning, socialt liv …
Hon sover (och somnar om) bra. Det innebär också att hon är väldigt pigg när hon är vaken. Och så äter hon HELA TIDEN. Nu är jag ju inte född med någon D-kupa och har inte så stora måltider i rattarna, så det är nog bara att bita ihop. Damråttorna får vänta helt enkelt.
Ni kan tro att jag läääängtar till Lasses semester. Då jäklar!
