Det var nästan så att jag grät faktiskt. Som att vara skeppsbruten på en öde ö och plötsligt hitta andra människor. En rymdvarelse som hittar andra rymdvarelser.

Anna-Maj Hermanssons bok

Om permakultur:

“Det är alltså inte bara ett odlingssätt utan ett sätt att leva och ett sätt att planera hela sin tillvaro. Från valet av hus, planeringen inne i huset, placeringen av alla utrymmen runt huset, planeringen av odlingarna. Det som måste ses till varje dag nära huset och längst bort, det som bara behöver skötas om några få gånger. Men också valet och planeringen av sitt umgänge och sociala liv.”

Om amning och barnuppfostran:

“Precis så fungerar också naturen och de afrikanska kvinnorna t.ex. har varken klockor eller broschyrer som styr dem, utan de följer sina barn i lugn tillförsikt.”

Om dagens livsstil:

“I dagens ”marknadsanpassade” samhälle
har hemmets betydelse som en plats för produktion och kreativitet minskat.
Hemmet är framför allt en plats för konsumtion, ett ställe där vi skall odla en
prylfixerad livsstil. Den andra huvuduppgiften för hemmet är att förse
marknaden med arbetskraft.

En av poängerna med permakultur är att stärka hemmet, så att
vi kan klara av fler saker själva och producera mer av det vi behöver. Både ett
uthålligt kretsloppssamhälle och en hög livskvalitet kräver att vi engagerar oss
och tar ansvar för vårt närområde.”

Kloka ord:

“När väl våra grundläggande materiella behov är tillfredsställda, handlar vår eventuella lycka mer om sociala och icke-materiella behov.”

Det finns många underbara bilder i boken men jag ska inte knycka dem också. Ni får titta själva.

Jag hänger med dem i tanken. Får se om jag kan hänga med dem i handling också.