Funderingar

Erling Norrby (tidigare professor i virologi och tidigare ständig sekreterare vid Kungl Vetenskapsakademien, Centrum för vetenskapshistoria, Stockholm) har skrivit en artikel som handlar om hur det är att vara patient med en borreliainfektion.

Nu är artikeln visserligen inte helt ny, men om han hade svårt att få rätt diagnos, hur lätt är det då för oss att få rätt diagnos när våra djur har fått borrelia undrar jag. Läs artikeln här.

Så här sammanfattar han sina erfarenheter:

– Borreliainfektioner kan ge många typer av symtom och kan därför vara svåra att diagnostisera.

– Ökad medvetenhet hos såväl allmänläkare som specialister om de diagnostiska möjligheterna rekommenderas.

– Cellanalys och antikroppstest av serum och cerebrospinalvätska bör göras i oklara fall.

Så här skriver Aftonbladet i en artikel:

Är de inbillningssjuka? Eller har de borrelia? Det beror på vem man frågar. Läkarna. Eller patienterna. Läs hela artikeln här.

Jag kollade i FASS och lärde mig något nytt. Man kan tydligen få borrelia i ledvätskan (s.k. ledborrelia) om fästingen satt sig någonstans i närheten av leden. Borrelia definieras som en infektion och indelas i följande former:

Primärstadiet

– Erytema migrans

Sekundär- och tertiärstadier

– Akrodermatit

– Ledinflammation (Lyme arthritis, Borreliaartrit)

– Hjärtmuskelinflammation (cardit)

– Lymfocytom

– Neuroborrelios

Jag kan inte låta bli att undra exakt hur många hästar och hundar det är som har borrelia utan att vi vet om det. Hundar piper ju åtminstone om de har ont någonstans, men hästar … Tja, de får nog mest ovett för att de bär sig konstigt åt.

Om man, som jag, har en vovve som inte tål torrfoder så får man anstränga sig lite extra med maten. Nu har lilla Betsy fått egenkomponerad mat sedan mars månad det här året, och jag kan meddela att det fungerar alldeles utmärkt. Det är visserligen dyrt, tar halva frysen och halva kylen i anspråk och man få lägga lite tid på inköp och planering, men hon mår bra och det är ju huvudsaken.

Jag har läst på lite extra nu och kompletterat menyn jag presenterade tidigare med några saker. Den här kombinationen har jag bestämt mig för ge henne:

40% kött, ägg, nötlever (givetvis svenskt, ekologiskt så långt det går)

30% grönsaker (morötter, alfalfa och annat grönt som blir över)

30% ris (vanligt ris, Betsys mage verkar inte tåla fullkorn)

E-vitaminrik olja (linfröolja), 1 tablett B-kombin forte från apoteket och C-vitamin i form av 1 msk hela malda nypon ur mitt eget sortiment från Dodson & Horrell.

Köttet består av mald nötfärs. Det kompletterar jag med märgben – ett om dagen – och oxsvans. Benmärg är tydligen jätteviktigt och oxsvans betingar ett väldigt bra pris. Båda är beställningsvaror. Prata med er butik så tar de hem till er. Allting slänger jag rått i frysen, färsen tinar jag och blandar med den övriga maten och resten serverar jag direkt ur frysen.

Lever … ja, vad ska man säga. Men, om du går in på den här sidan och jämför lever med andra livsmedel så förstår du varför. Det går inte att jämföra näringsinnehållet med något annat.

Morötterna river jag, alfalfan köper jag pelleterad och slår lite varmt vatten på en stund innan servering. Nypon ger jag för C-vitaminets skull. Det ska tydligen vara oerhört nyttigt för lederna bland annat.

Ett litet tips – båda förpackningarna morötter på bilden kostade mig 20 kr …