Funderingar

<!–
WriteFlash('’);
//–>

Det vill väl alla ha. Ett hett tips som ger snälla barn enligt Åsa Westlund är att helt enkelt skippa allt godis som är tillverkat av hälsovådliga ämnen. Möjligen bör man skippa godis helt och hållet för att undvika “sockertoppade” barn. Läsk också naturligtvis.

“Men i många fall säljs det färgglada godiset helt lagligt, utan varningstext. Trots att barn blir hyperaktiva och får inlärningssvårigheter, enligt en universitetsrapport.”

Här är det farliga godiset

Det känns inte heller särskilt roligt att lägga choklad i påskägget, särskilt inte sådant som har tillverkats av andra barn.

”När jag behöver arbetare reser jag tillbaka till min by i Burkina Faso och berättar för mina släktingar att jag behöver folk till min kakaoodling. Om de har barn som är kvar i byn skickas de med mig. Jag kommer överens med fadern om ett pris för varje barn och hur många år de ska arbeta. Deras far skickar dem till odlingen och om de är för små för att hitta vägen åker min bror och hämtar dem. Jag betalar cirka 100 000 CFA (cirka 1 300 SEK) för ett äldre barn och cirka 70 000 CFA ( cirka 950 SEK) för ett mindre barn.”

Swedwatchs kakaorapport

Men, vad tusan ska man då lägga i påskäggen? Maria Nygårds tipsar oss.

“Ta ett litet ägg och köp gärna ekologiskt godis. Då undviker man transfetter och färgämnen. Sen kan man fylla på med ett hopprep eller en biobiljett till exempel.”

Läs hela artikeln här.

Jag tycker att man kan hålla utkik efter till exempel rättvisemärkt choklad. Det är inte så svårt som man kan tro. Klicka här för att se en lista. Listan på godis och snacks var däremot förfärande kort. Det blir nog bäst med lite choklad och ett hopprep i stället.

Konstgödsel blir allt dyrare, men eftersom marken odlas varje år måste lantbrukarna tillföra gödning på något sätt för att vår mat ska växa. Blickarna har vänts mot reningsverken.

“Allt fler bönder vill sprida kommunalt avloppsslam som gödsel på sina åkrar. Orsaken är enligt Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, att konstgödsel blivit mycket dyrare – fosforpriset har stigit med 400 procent de två senaste åren. Det näringsrika avsloppslammet får bönderna gratis från reningsverken.”

Vetenskapsradion om slamspridning

På Jordbruksverkets hemsida läser jag att det gudskelov inte får spridas slam på åkrar där man tänker odla något som kan tänkas hamna rått på matbordet, t.ex. grönsaker eller bär.

Så här står det på Naturvårdsverkets hemsida:

“Det finns stora mängder näringsämnen i slam från avloppsreningsverk. Dessutom finns där en viss mängd metaller och andra föroreningar. För dessa föroreningar finns gräns- och riktvärden.”

Sveriges Konsumenter i Samverkan håller inte med. De menar att huvuddelen av slammet, uppskattningsvis minst 85 procent, består av metaller, kemikalier och andra föroreningar som inte har sitt ursprung i åkermarken eller kommer från människan.

Faktablad om avloppsslam

Föroreningarna består också av läkemedelsrester. IVL Svenska miljöinstitutet AB har mätt upp läkemedelsrester och hormoner i slam från ett antal svenska avloppsreningsverk. Även i Skåne och Blekinge har man mätt upp halterna av läkemedel och hormoner i slam. Halterna är mycket höga i alla slam.

Läkemedelshalter i inkommande och utgående vatten från reningsverket

Det är antibiotika, cytostatika, blodtryckssänkande ämnen, könshormon m.m. Frågan är om vi verkligen vill att vetet som vi gör ungarnas korvbröd av ska växa i jord som innehåller diklofenak?!

Faktablad

Sedan funderar man självklart på alla importerade, billiga, livsmedel. Har de gödslats med konstgödsel eller slam? Hur fungerar deras reningsverk? Vilka mediciner använder de utomlands och i vilken mängd?

Frukt och grönt vattnas med avloppsvatten

Även Sydsvenskan har skrivit om det här.

“Om grönsakerna sköljs ordentligt försvinner 90 procent eller mer av bakterierna. Ju mindre mängd bakterier desto bättre står kroppens försvarssystem emot dem, säger Roland Lindquist, chefsmikrobiolog på Livsmedelsverket.”

Bakterierna ja, men allt det andra då?