Funderingar

Nu har jag sett filmen färdig. Blev ju avbruten i går …
Om jag utgår från mig själv så håller jag med om att kroppen har en “trivselvikt”. Just nu känner jag t.ex. att min kropp ser ut som den är skapt. Naturligtvis hade det varit roligare att vara stark och smidig, men det blir man ju inte av att sitta på rumpan hela dagarna. Lite extra finns det här och där, men jag känner mig hemma.
Däremot så har de helt fel vad gäller den där svältkänslan. Innan LCHF var jag konstant hungrig. Så hungrig att jag aldrig kunde komma hem och få middan klar fort nog. Så hungrig att jag fick hålla mig i instrumentpanelen hela vägen hem och bad Lasse att köra fortare. Så hungrig att jag åt middag innan vi åkte bort, av rädsla för att inte få tillräckligt med mat, men trots det åt fyra gånger så mycket som alla andra ända tills alla fat var helt tomma.
Nu är jag nästan alltid mätt, tar nästan aldrig om och tänker sällan på när jag ska kunna äta nästa gång.