Forskaren och docenten Mikael Björnstedt, vid Karolinska institutet i Huddinge, studerar verkningsmekanismerna bakom selen. Idag råkade jag på den här artikeln om hans arbete.
Selen testas som cellgift på cancerpatienter
“Mikael Björnstedt och hans kollegor sett att vissa typer av tumörceller är extra känsliga för högre doser av selen, det gäller till och med sådana tumörceller som har blivit resistenta mot cellgifter. Det verkar som om selen kan “knacka hål” på tumörcellernas hårda skal.
– När tumörcellen är avväpnad ger den upp och dör – det kallas apoptos, programmerad celldöd. Det intressanta med selen är att de friska cellerna inte attackeras eller påverkas, säger Mikael Björnstedt.”
Sedan våren 2007 har man gett selen via dropp till en frivillig försöksgrupp patienter med långt framskriden lungcancer. Om jag har förstått det hela rätt kommer studien att pågå i fem år. Efter det ska ska en stor studie om 34.000 personer presenteras (prostatacancerpatienter), och sedan hoppas Mikael att läkarkåren i framtiden ska kunna använda selen i förebyggande syfte och kanske även som en sorts naturligt cellgift.
“Selen har många fördelar, även ekonomiskt sett: Det är billigt, naturligt, biverkningsfritt jämfört med andra cellgifter samt ger inga toxiska och miljöfarliga restprodukter.”
Hoppas att det är till vår fördel och inte innebär att vi aldrig mer kommer att höra talas om selen i detta sammanhang. Lite längre ner i artikeln läser jag följande.
“Ett ämne som har så många och vitt skilda effekter i kroppen är en utmaning i forskarvärlden. Selen verkar “hjälpa mot allt”, vilket betyder att det är mycket komplext. Det märks inte minst vid selenbrist, då man får symptom i flera olika organ. I kroppen härskar en sorts selenhierarki, organen prioriteras olika om kroppen lider brist på selen. Först drabbas hjärta och lever, därefter andra organ.”
Jag blev i alla fall mycket intresserad och surfade vidare.
“Veterinärmedicinen har sedan länge upptäckt att det inte går att uppföda djur i Skandinavien utan extra selentillförsel. Samma slutsatser har inte dragits för motsvarande mänsklig verksamhet utom i Finland.”
Selen är ett livsnödvändigt, essentiellt grundämne
Så är det ju. Jag är väldigt mån om att det ska finnas lite extra selen i hästarnas mineraler, eftersom jag vet att jorden inte innehåller tillräckligt med selen. I det här läget börjar jag fundera på att prova själv. Det hade varit spännande att se vilken effekt det skulle ha. Jag har ju aldrig ätit extra selen. Men hur mycket vågar man då äta?
“I Sverige får man via födan normalt i sig 1/3 – 1/2 av rekommenderat dagligt intag (RDA).
RDA anges till 70 mikrogram/dag för en vuxen man och 55 för kvinnor (Barn l-3 år 20 mikrogram, beräknat på kroppsvikten).
Det finns ett toleransområde (referensområde) upp till 395 mikrogram (kvinnor 315) inom vilket man inte sett några negativa effekter och man har diskuterat om detta värde borde vara upp till 600.”
Livsmedelsverket säger att vi behöver 40 mikrogram (kvinnor) / 50 mikrogram (män) per dag. Och så ser jag något som får mig att haja till.
“Hur får vi i oss selen?
De vanligaste källorna enligt undersökningen Riksmaten.
24% Kött och fågel
17% Mjölk, fil, yoghurt och ost”
Jag surfar genast tillbaka till min egen uträkning över vad jag åt en dag, och konstaterar att jag inte alls är en genomsnittlig svensk som bara får i mig 1/3 av det rekommenderade dagliga intaget. Mitt dagliga intag ligger på 80-90 mikrogram!
Kan detta vara en av orsakerna till att de som går över till LCHF upplever så otroligt många hälsovinster av olika slag?