Den 30-31 maj har ni möjlighet att se när Elise Nilsson håller en kurs i Norra Rörum. På lördagen verkar det bara finnas plats för fotfolk, men på söndagen kan ni nog komma med häst om ni är snabba med anmälan.
Tyvärr krockar kursen med den för Markus Holst i Hommentorp. Vad jag kan se finns där bara platser för fotfolk kvar.
Läs mer på Harmoni & Hälsas hemsida.
MASKLÖSA!
(om ni inte gillar Saltkråkan, och särskilt avsnittet med Ruskprick och Knorrhane då, förstår ni förmodligen ingenting av rubriken)
Tullans provsvar har redan kommit, snabbt och enkelt rakt in i mailboxen.
På Statens Veterinärmedicinska Anstalt står följande att läsa:
* Blodmaskar (Strongylus spp och Cyathostominer) är hästens vanligaste inälvsmaskar.
* Spolmask (Parascaris equorum) förekommer allmänt hos föl och unghästar, men sällan hos hästar äldre än 3 år.
* Bandmask (Anoplocephala perfoliata) är en vanligt förekommande mask hos hästar i alla åldrar.
Den här gången skickade jag faktiskt bara in på Tullan, eftersom jag räknade med att hon var den som mest troligt hade mask. Blodmask närmare bestämt. Bandmaskprovet hoppade jag över. När hon fick kolik i november förra året skickade jag in träckprov, och då fick jag besked på att hon hade 0 blodmaskar, 0 spolmaskar men några bandmaskar. Samtliga hästar avmaskades då mot bandmask så att den saken skulle vara ur världen.
Med ledning av det här provsvaret tror jag att jag väntar tills hösten med att kolla dem igen. Inget avmaskningsbehov på ett år med andra ord.
1 st Kollamasken = 280 kr
Om jag inte hade kollat Tullan hade jag valt att avmaska henne i januari. Sedan hade jag tagit alla tre vid den här tiden samt en gång till under sommaren.
7 doser Fyrantel = 500,50 kr
Det är frågan. Bästa sättet att få svar är att ta ett träckprov. Det har jag gjort idag, och det tog inte mer än 2 minuter.
1 st 280 kr inkl. moms, 4 st 1.040 kr (260 kr per st) inkl. moms
“De flesta av våra tamhästars vanliga hälsoproblem och hältor är ett direkt resultat av den hästhållningen de utsätts för i människans vård, som strider mot hästars biologiska behov. Genom att avlägsna orsaken och att ge hästen naturliga levnadsförhållanden kan dessa hälsoproblem både undvikas och botas.”
Dr. vet. med. H. Strasser
Detta har jag inget problem med. Jag håller faktiskt med, även om det naturligtvis existerar defekter som är medfödda och inte är förorsakade av oss. Möjligen skulle det vara ett resultat av att vi satt det naturliga urvalet ur spel då.
“Den naturliga hoven är ett mycket komplext organ, utvecklat under miljoner år och perfekt anpassad till hästens naturliga miljö. “
Har inga problem med det här heller. Varför skulle hästen ha utvecklats i flera miljoner år för att slutligen begåvas med hovar som inte ens klarar av ett lättare ridpass? Vilda hästar går ju 1-2 mil per dag i jakt på mat, och de har ju inga skor.
Det här köper jag också (skillnaden mellan hög och låg trakt och att hovbenet ska vara parallellt med marken).
Jag har faktiskt aldrig känt mig särskilt lockad av att sko Tullan. Något i sättet att tänka har ändrats. När Jullan var ung var det mer eller mindre en självklarhet att hästarna skulle skos när man använde dem. Nu vill jag nog hellre se sådana här fötter på Tullan.
 |
 |
Ju mer jag läser på Nordiska hovvårdsförbundets hemsida, desto mer dåligt samvete får jag. Det är alldeles för lång tid mellan verkningarna här hemma. Lilleman har knallhårda hovar som knappast slits en enda milimeter av att bara gå i hagen. Han skulle snarare behöva verkas var 4:e vecka. Ska ta tag i det här snarast möjligt.
Jag har en väninna som börjat arbeta hos ett av nordens största grossistföretag inom ridsport. Vilket drömjobb, och vilket drömläge för alla oss som är trötta på det magra utbudet i alla större ridsportbutiker!
Titta bara på den här underbara ridkjolen från Amazonas.
Den kan man inte gå in och köpa i någon butik. Och var kan man promenera in och handla ett schabrak som passar perfekt till den här sadeln (även den från Amazonas)?
Det tycker åtminstone jag att man borde kunna göra. Eller ta den här grabben – var har de köpt tränset? Finns det överhuvudtaget träns i affärerna som passar en ardenner?
Och varför ska man behöva specialbeställa sadlar som passar honom egentligen?
Ta nu chansen och hjälp till här! Vad saknar ni i ridsportbutikerna? Stort som smått. Kanske kan vi nu påverka utbudet i positiv riktning, så att alla kan köpa vad de behöver och vill ha till sig själv och sina pållar.
“Alla hästraser med alla sorts ryttare på alla nivåer. Det som sätts främst är samspelet mellan häst och ryttare och den sociala samvaron. Du som är nyfiken och inte har provat tidigare, passa på att prova nu! Det är annorlunda och jättekul!”
<!–
WriteFlash('’);
//–>
<!–
WriteFlash('’);
//–>
Efterlysning: Vi söker nu klubbar/arrangörer som kan tänka sig arrangera en ungdomshelg i samarbete med sektionen där grönt kort utbildning i TREC ingår.
Så står det på vykortet jag fick från Flyinge. Det handlar om 3-årstestet, och de undrar om jag har en bra 3-åring i stallet.
När Jullan blev tre åkte jag faktiskt iväg för att visa henne. Då hette det 3-årsvisning. Nu heter det 3-årstest. Skillnaden är att nuförtiden ska de även löshoppa och ridas. 1994 räckte det med att visa dem för hand.
Jag longerade, putsade och sprang med henne. (Det går fortfarande knappt att borsta manen efter allt ryckande den våren). Hästtransport hade jag ingen, och förmodligen inte någon bil som kunde dra heller. Jag fick helt enkelt träna hemma i gräshagen. En väninna var inbokad för att springa med henne på visningen. Jag koncentrerade mig på att överleva nervositeten.
Jullan uppförde sig utmärkt, men hon var lite chockad över resan dit, mängden av hästar och att befinna sig i ett ridhus. 99877, 40 poäng och diplom blev det. 4:e generationen diplomsto (fast hennes mor, Fenella, blev elitpremierad på ålderns höst). Årgången var nog lite svag eftersom det bara blev två diplomsto, och båda fick 40 poäng. Jag var lite nervös där ett tag, rädd för att bli uttagen till Elmia, men det andra stoet hade bättre gångarter och segrade därför över Jullan. Hon gick knappt att hantera, men hon rörde sig flott. Jag var lättad, för jag hade i alla fall inte kunnat ta mig till riksfinalen.
Visst var det kul att få diplom, rosett och en buckla med sig hem. Men jag tror ändå inte att Tullan har vad som krävs för att få 40 poäng. Hon passar mig alldeles utmärkt, men vi är flera mil ifrån t.ex. förra årets vinnare av Kungakannan – My Princess.
Alldeles oavsett vilket så har det faktiskt aldrig känts aktuellt att utsätta henne för ett 3-årstest. Det deklarerade jag redan innan hon föddes. Mycket på grund av att jag är överbeskyddande, det erkänner jag. Men sedan är hon mitt uppe i tandfällningen med allt vad det innebär. Och så är hon ju faktiskt bara en tonåring fortfarande.
Häromdagen när vi skulle gå över till betet försökte jag sticka till henne en mineralkaramell på vägen. Hon kunde inte för sitt liv både gå och ta karamellen ur min hand samtidigt. Det gick liksom inte. Hon missade hela handen. På den nivån är simultankapaciteten just nu, och då känns det ju inte rätt att härja med sådana övningar som löshoppning och ridprov på främmande mark.
Nej, vi stannar hemma. För mig får tiden utvisa om hon är klass 1 eller ej. Om hon är snäll och trevlig att rida och håller sig frisk så räcker det alldeles utmärkt. Lite synd att vi sabbar For Feelings resultat bara.
“Vill Du vara med oss i Wendes Ridande Batteri i Kristianstad? Du kommer att tillsammans med oss sträva efter att bevara den gamla kulturen inom artilleriets hästanvändning.”
Den 19/4, 26/4 och den 3/5 är det träningsdagar i N. Åsum om du är nyfiken på hur det fungerar.
Som sammanväxta!
<!–
WriteFlash('’);
//–>
Jag kom på ett önskemål till – starka och bra hovar som klarar sig barfota.
Hovslagarföreningens rekommenderade prislista
Kostnad för hovslagare, varannan månad i 20 år
Häst med väldigt känsliga fötter, skor med sula: 139.200 kr
Häst med skor runtom: 105.600 kr
Verkning: 48.000
Och då har vi inte räknat in kostnaden för hovbölder, plastning om hovarna går sönder eller tappskor. Ändå skiljer det nästan 100.000 kr på det första och det sista alternativet.
Brev nr 1:
“Jag är en helt vanlig hobbyryttare. Funderar på att betäcka mitt sto och behålla avkomman som min sista ridhäst under de närmsta 25-30 åren (förhoppningsvis). Stoet är efter Judex-Kaliber, ca 170 cm hög och fick 99877 på 3-års visningen. Jag skulle vilja använda en av era hingstar.
Min önskan är att få en stark och frisk häst. Den ska vara lugn, snäll och behaglig att handskas med och inte bli för stor för en tjej – helst kring 160-165 cm. Vi ska kunna göra lite av varje tillsammans, utan för mycket besvär.
Vilken hingst rekommenderar ni att jag använder?”
Här kom det ett snabbt svar:
“Det finns två hingstar som kan vara ett lämpligt alternativ, gångartshingsten Belamour och den multibegåvade Common Sense. Dessa hingstar har ett lugnt temperament.”
Kommentar:
Belamour är född 2004, Common Sense är född 2006. Man skulle kanske önska, för att försöka garantera sig om god hälsa, att de var 20 år gamla och friska som nötkärnor. Belamour verkar annars vara väldigt trevlig i temperamentet, men är stor. Common Sense är mer lagom i storleken, men beskrivs som positiv med mycket energi.
Om ni vill titta på dem kan ni göra det här.
Brev nr 2:
Här använde jag mig av ett annat sto. Lånade en existerande härstamning från en väninna.
“Jag ska betäcka mitt sto XXX. Hon är efter XXX. Hon är ca 165 cm och av ganska ädel typ. Min förhoppning är att avkomman ska räcka till för 1,50-hoppning!”
Även här fick jag ett snabbt svar, med följdfrågor. Trots att de egentligen fått samma information om själva stoet som de fick om Jullan (knapphändig info) så ville de veta mer för att ge bästa möjliga rådgivning.
Utmärkt service, men om jag nu ska vara lite elak så kan jag tycka att de prioriterar hästen till elitryttaren framför min fritidshäst som jag ska ha i 30 år och spendera i runda slängar 720.000 kr på att hålla.
Jag svarar:
“Hon hoppar faktiskt väldigt trevligt, är rund och fin i formen och rädd om benen. Det är en mycket vändbar och elastisk häst med en bra galopp. Traven är hennes sämsta gångart. Kan vara lite för mycket motor ibland.”
Deras rekommendation:
“De franska hingstarna Alligator Fontaine eller Jaguar Mail kan vara tänkbara kandidater. Alligator F’s dotter Jalisca Solier har som det hörs ue. Jalisco B.
Det man kan säga om Alligator är att han passar små till medelstora, kvicka ston, Jaguar däremot förädlar som regel.”
Min kommentar:
Båda dessa hingstar är lite äldre. Alligator Fontaine är född 1988! Ett föl efter Alligator Fontaine kostar minst 10.800, Jaguar Mail 13.000. “Mina” hingstar var lite billigare … 9.300 respektive 8.800 kr.
Man kan väl dra slutsatsen att det egentligen inte finns så många hingstar som är speciellt framtagna för att passa den allra mest vanligt förekommande typen av ryttare. Det är vad jag tror i alla fall. Och man kan ju förstå att det inte är önskvärt för hingstägarna att jag kommer och betäcker Jullan, för att sedan använda avkomman som fritidshäst. Det fördärvar ju alla BLUP och index som finns för den hingsten om avkomman inte kommer ut och placerar sig på tävlingar.
Men med tanke på hur mycket kärlek, och pengar, jag kommer att lägga på min nya häst vill jag också ha en godkänd hingst. En hingst med korrekt exteriör för god hållbarhet, som är trevlig att sitta på och har ett behagligt temperament. Utan den nerv som krävs för att nå de högre klasserna. Den behöver heller inte vara stor som ett hus. Och så skulle jag vilja ha BLUP för veterinärkostnader, om jag nu fick önska helt fritt.
Vid den här tiden på året svämmar alla hästtidningar över med reportage om avel och reklam för hingstar. Den ene hingsten har bättre tävlingsresultat än den andre, och alla är naturligtvis oerhört vackra och välputsade.
På ASVH:s hemsida hittar jag avelsmålet för det svenska varmblodet:
“En ädel, korrekt och hållbar varmblodshäst som genom sitt prestationsinriktade temperament, sin ridbarhet, goda rörelser och/eller hoppförmåga är internationellt konkurrenskraftig.”
5.303 ston betäcktes förra året med en hingst som förhoppningsvis ska ge en sådan avkomma. Det finns statistik på allt – dressyrindex, hoppindex, BLUP osv. Som tur är kan man köpa avelsrådgivning av ASVH och på det sättet få hjälp att begripa sig på alla siffror.
Vad finns det då för framtid för den internationellt konkurrenskraftige lille fölungen som kommer till världen nästa år? Ska den bli ditt nya husdjur eller ska den säljas? Vad är det för häst som passar dig eller köparen?
Enligt Svenska Ridsportförbundet finns det ca 500.000 ryttare i Sverige. Hur många av dessa ryttare behöver ett svenskt varmblod som har förutsättningar för att placera sig i en 1,50 hoppning eller tävla internationellt?
Om man utgår från tävlingsresultat och rankinglistor så verkar det vara kring 150 ryttare i Sverige som har behov av en häst som kan gå 1,50. Men säg för skojs skull att 500 ryttare är så duktiga att de kan starta i sådana klasser, men inte har haft möjlighet pga för dåliga hästar. Det är 0,1% av de svenska ryttarna det.
Vad behöver alla vi andra för typ av häst eller ponny då?
Jag skickade två mail till en hingsthållare där jag bad om hjälp med att välja hingst till mitt sto. När svaren kommer tänker jag redovisa resultatet här. Nu har ni ju inte exakt samma sto som jag har, men jag tror att Jullan är ganska representativ för det svenska varmblodet så att ni kan dra slutsatser ändå.
I det ena mailet efterfrågar jag en hingst som förhoppningsvis ska ge en avkomma som passar mig. I det andra är det en häst som passar Rolf-Göran Bengtsson jag är ute efter. Jag återkommer med resultatet.
Eller jo förresten – den här helgen ska vi träna extra mycket på att lyfta Tullans ben, eftersom hovslagaren kommer på onsdag och jag helst vill slippa att skämmas då.
*djup suck*
“Som RIDSPORT tidigare berättat i flera artiklar har fem hästar försvunnit efter att ha köpts av samma kvinna. På onsdag den 11 mars tar Uppdrag granskning i SVT1 upp fallen med de försvunna hästarna.
Det först kända fallet gällde hästen Ametist som köptes av en kvinna för att bli sällskapshäst. Efter att Ametist hämtats av kvinnan är hästens öde okänt. Samma gäller även fyra andra hästar som hämtats av samma kvinna.
Uppdrag gransknings reporter följde i hästarnas spår och resultatet redovisas i SVT1 på onsdag kl 20:00.”
Personligen kan jag tycka att det, med tanke på vad det kostar att hålla sig med en häst idag, verkar vara ett önsketänkade att hitta någon som vill ha en sällskapshäst.
Det är inte alldeles sällan man ser 20-åriga, triangelmärkta och förmodligen oridbara hästar som söker ett sista hem. Den nye ägaren måste ju då vara utrustad med åtminstone 2.000 kr per månad som ligger och skräpar, och ett väldigt stort hjärta. Eller så har personen i fråga något annat i åtanke.
Man kan ju köpa en alldeles frisk och ung ponny för bara några tusenlappar om man behöver en sällskapshäst. Den kostar ju heller inte så mycket att hålla.
Det ursäktar ju naturligtvis inte ett ohederligt beteende, men jag hade nog inte haft någon större förhoppning om att hitta ett gott hem till en sådan häst.
Agria har gjort en hel del förändringar i sina villkor de senaste två åren, vilket har gjort deras kunder upprörda. Även mig.
Anledningen till att jag började intressera mig för If förra våren var just att Agria tog bort den fenomenala 120.000 kr försäkringen med fast självrisk, djurambulans och rubbet. Att beloppen sänks är väl inte det värsta, men när de tog bort den fasta självrisken bytte jag bolag. Men jag vill påpeka att jag för övrigt aldrig har haft något att klaga på vad gäller Agria.
På Ridsport diskuteras det en del: Hot om höjd premie upprör hästägarna
Bukefalos har också en tråd i ämnet: Har Agria blivit galna?
If har fast självrisk och de har inte någon rörlig del som ska betalas. Man vet alltså exakt vad det kommer att kosta om något händer. Man kan välja mellan 2500 kr eller 4000 kr – den högre självrisken ger halverad veterinärvårdspremie.
Ring eller maila mig om ni vill kolla upp vad er försäkring skulle kosta hos If.
Lat som jag är knycker jag texten rakt av.
Hästens springmask (Oxyuris equi)
Springmaskproblem är inte vanligt i Sverige. Om den förekommer brukar djurägarna kunna se den med blotta ögat i hästträcken där den oftast ligger utanpå träckbollarna. Maskarna är gråvita, spetsiga i ändarna och kan bli upp till 10 cm långa. Det är sällan man ser springmaskägg i ett träckprov eftersom honan “vispar ut” äggen genom ändtarmsöppningen där de blir liggande i håret/huden och kan ge upphov till klåda. När hästen kliar svansen mot boxväggar, stolpar mm faller äggen ner och hästen kan sedan få i sig de smittfarliga äggen via fodret. I grovtarmens slemhinna utvecklas den sedan till könsmogen mask. Livscykeln är ca 4-5 månader lång.
Bästa sättet att undersöka om det finns springmaskägg är att göra ett så kallat “tejpprov”. Man tar den klibbiga sidan av genomskinlig tejp och trycker mot huden runt analöppningen för att därmed fånga upp eventuella ägg. Tejpen sätts sedan på något hårt, gärna ett objektglas, och skickas till labbet för analys.
De flesta maskmedel tar springmask, rådgör med din veterinär om du är osäker.
När skall vi ta våra prover?
Tidpunkten för provtagning är viktig för att man ska få en så sann bild som möjligt av parasitbördan hos hästen. För att fastställa nivåerna av blodmask finns det två viktiga tillfällen att provta:
1. På våren (mars-maj) före betessläpp för att se om man behöver avmaska mot parasiter som övervintrat i hästen.
2. På hösten efter betet för att kontrollera vad hästarna eventuellt plockat upp på betet denna säsong och om hästen eventuellt behöver avmaskas.
En grupp som är aktuell att provta även under vinterhalvåret är hästar under ett år. Detta bör man göra för att kontrollera eventuell spolmaskförekomst. Spolmasken som har en annan livscykel än blodmaskarna kan utskilja ägg året om. Det är den unga hästens parasit och hästar över ett år är sällan infekterade.
Lådan köper du av mig. Observera att den gröna lådan är till smådjur, t.ex. hund.
